„Núvitund“: Munur á milli breytinga

Efni eytt Efni bætt við
Bjarga 0 heimildum og merki 1 sem dauðar.) #IABot (v2.0.8
Bjarga 2 heimildum og merki 0 sem dauðar.) #IABot (v2.0.8.6
Lína 2:
 
Áhrif núvitundar hefur verið rannsökuð í hátt í þrjá áratugi en áhugi manna á henni hefur aukist mjög á síðast liðnum áratug.<ref>{{cite journal|author=Black, D. S.|title=Hot Topics: A 40-year publishing history of mindfulness
|journal=Mindfulness Research Monthly|year=2010|volume=1|issue=5|pages=1-5|url=http://www.mindfulexperience.org/resources/files/MRM_V1N5_june.pdf}}</ref> Núvitind hefur verið aðskilin frá búddískri hugleiðslu og hagnýtt af klínískri sálfræði. Með þessu móti hefur núvitund aukist sem daglegur hlutur í lífi fólks.<ref>{{cite journal|last=Pickert|first=K.|title=The art of being mindful. Finding peace in a stressed-out, digitally dependent culture may just be a matter of thinking differently|date=1 February 2014|volume=183|issue=4|pages=40–46|url=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24640415}}</ref> Rannsóknir hafa sýnt að þessi eiginleiki, núvitund, hefur verið tengdur við meiri lífsánægju,<ref name=brown>{{cite journal|author=Warren, K. W. og Ryan, R. M.|title=The Benefits of Being Present: Mindfulness and Its Role in Psychological Well-Being|journal=Journal of Personality and Social Psychology|year=2003|volume=84|issue=4|pages=822-848|url=http://selfdeterminationtheory.org/SDT/documents/2003_BrownRyan.pdf|doi=10.1037/0022-3514.84.4.822}}</ref> samvinnuþýði,<ref name=thompson>{{cite journal|author=Thomson, B. L. og Waltz, J.|title=Everyday mindfulness and mindfulness meditation: Overlapping constructs or not?|journal=Personality and Individual Differences|year=2007|volume=43|issue=7|pages=1875-1885|url=http://ac.els-cdn.com/S0191886907001973/1-s2.0-S0191886907001973-main.pdf?_tid=853a6a1a-b24b-11e4-91a8-00000aab0f6b&acdnat=1423699995_7236d8693a4b4db2936003a22151ff48|doi=10.1016/j.paid.2007.06.017}}{{Óvirkur hlekkur|bot=InternetArchiveBot }}</ref> samviskusemi,<ref name=giluk>{{cite journal|author=Giluk, T. L.|title=Mindfulness, Big Five personality, and affect: A meta-analysis|journal=ersonality and Individual Differences|year=2009|volume=47|issue=8|pages=805-811|url=http://ac.els-cdn.com/S0191886909003018/1-s2.0-S0191886909003018-main.pdf?_tid=a09e0bc6-b24c-11e4-bbec-00000aab0f02&acdnat=1423700471_325dbab11042ea5c0099b2f277d522be|doi=10.1016/j.paid.2009.06.026}}{{Óvirkur hlekkur|bot=InternetArchiveBot }}</ref><ref name=thompson /> lífsþrótta,<ref name=brown /> sjálfsáliti,<ref name=brown /><ref name=rasmussen>{{cite journal|author=Rasmussen, M.K. og Pidgeon, A.M.|title=The direct and indirect benefits of dispositional mindfulness on self-esteem and social anxiety|journal=Anxiety, Stress & Coping|year=2010|volume=24|issue=1-7|pages=227–233|url=http://www.researchgate.net/publication46414840_The_direct_and_indirect_benefits_of_dispositional_mindfulness_on_self-esteem_and_social_anxiety|doi=10.1080/10615806.2010.515681}}</ref> samkennd,<ref name=dekeyser>{{cite journal|author=Dekeyser, M., Raes, F., Leijssen, M., Leysen, S., og Dewulf, D.|title=Mindfulness skills and interpersonal behaviour|journal=Personality and Individual Differences|year=2008|volume=44|issue=5|pages=1235-1245|url=http://ac.els-cdn.com/S0191886907004242/1-s2.0-S0191886907004242-main.pdf?_tid=35b98a32-b257-11e4-8f69-00000aab0f02&acdnat=1423705016_48a63a99cef4d66163cef3a4a9bfa356|doi=10.1016/j.paid.2007.11.018}}{{Óvirkur hlekkur|bot=InternetArchiveBot }}</ref> sjálfræði, hæfni, bjartsýni, og ánægju.<ref name=brown /> Einnig hafa rannsóknir sýnt fram á neikvætt fylgi milli núvitundar og þunglyndis,<ref name=brown /><ref>{{cite journal|author=Cash, M., og Whittingham, K.|title=What Facets of Mindfulness Contribute to Psychological Well-being and Depressive, Anxious, and Stress-related Symptomatology?|journal=Mindfulness|year=2010|volume=1|pages=177–182|url=http://www.tau.ac.il/medicine/cme/nutrition/100.pdf|doi=10.1007/s12671-010-0023-4}}{{Óvirkur hlekkur|bot=InternetArchiveBot }}</ref> taugaveiklunar,<ref name=dekeyser /><ref name=giluk /> að vera utan við sig,<ref>{{cite journal|author=Herndon, F.|title=Testing mindfulness with perceptual and cognitive factors: External vs. internal encoding, and the cognitive failures questionnaire|journal=Personality and Individual Differences|year=2008|volume=44|issue=1|pages=32-41|url=http://ac.els-cdn.com/S0191886907002498/1-s2.0-S0191886907002498-main.pdf?_tid=e2326656-b259-11e4-97e1-00000aab0f26&acdnat=1423706164_8864d1fd728a90bbf389239d71f0f2dd|doi=10.1016/j.paid.2007.07.002}}{{Óvirkur hlekkur|bot=InternetArchiveBot }}</ref> [[hugrof|hugrofs]],<ref name=baer06>{{cite journal|author=Baer, R. A., Smith, G., Hopkins, J., Krietemeyer, J., Toney, L.|title=Using Self-Report Assessment Methods to Explore Facets of Mindfulness|journal=Assessment|year=2006|volume=13|issue=1|pages=27-45|url=http://asm.sagepub.com/content/13/1/27.long|doi=10.1177/1073191105283504|access-date=2015-05-06|archive-date=2015-05-21|archive-url=https://web.archive.org/web/20150521062351/http://asm.sagepub.com/content/13/1/27.long|dead-url=yes}}</ref><ref>{{cite journal|author=Walach, H., Buchheld, N., Buttenmüller, V., Kleinknecht, N., og Schmidt, S. |title=Measuring mindfulness—the Freiburg Mindfulness Inventory (FMI)|journal=Personality and Individual Differences|year=2006|volume=40|issue=8|pages=1543-1555|url=http://ac.els-cdn.com/S0191886906000262/1-s2.0-S0191886906000262-main.pdf?_tid=86d4c3f6-b265-11e4-b4a2-00000aacb360&acdnat=1423711165_18aa64369ca81ba8ca82dd5049bf163f
|doi=10.1016/j.paid.2005.11.025}}</ref> grufls,<ref>{{cite journal|author=Raes, F. og Williams, M.G.|title=The relationship between mindfulness and uncontrollability of ruminative thinking|journal=Mindfulness|year=2010|volume=1|pages=199–203|url=http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs12671-010-0021-6#page-2|doi=10.1007/s12671-010-0021-6}}</ref> hugnæmni (e. cognitive reactivity),<ref>{{cite journal|author=Raes, F., Dewulf, D., Van Heeringen, C., og Williams, J. M. G.|title=Mindfulness and reduced cognitive reactivity to sad mood: Evidence from a correlational study and a non-randomized waiting list controlled study|journal=Behaviour Research and Therapy|year=2009|volume=47|pages=623–627|url=http://ac.els-cdn.com/S0005796709000813/1-s2.0-S0005796709000813-main.pdf?_tid=c29eaaa8-b267-11e4-9486-00000aab0f27&acdnat=1423712124_52b681ceff81ecc439e28328174d1fb9|doi=10.1016/j.brat.2009.03.007}}{{Óvirkur hlekkur|bot=InternetArchiveBot }}</ref> félagsfælni,<ref name=brown /><ref name=dekeyser /><ref name=rasmussen /> erfiðleikar við tilfinningastjórnun,<ref name=baer06 /> vanafasta forðun,<ref name=baer04>{{cite journal|author=Baer, R. A., Smith, G. T., og Allen, K. B.|title=Assessment of Mindfulness by Self-Report The Kentucky Inventory of Mindfulness Skills|journal=Assessment|year=2004|volume=11|issue=3|pages=191-206|url=http://asm.sagepub.com/content/11/3/191.long|doi=10.1177/1073191104268029|access-date=2015-05-06|archive-date=2015-06-09|archive-url=https://web.archive.org/web/20150609001605/http://asm.sagepub.com/content/11/3/191.long|dead-url=yes}}</ref> ásamt öðrum sálsýkiseinkennum.<ref name=baer06 />
 
Núvitund hefur einnig verið talin geta haft áhrif á heilastarfsemi. Sumir vísindamenn hafa bent á að núvitund örvar getu fólks til tilfinningastjórnunar.<ref>{{cite journal|author=Chambers, R., Gullone, E., og Allen, N. B.|title=Mindful emotion regulation: An integrative review|journal=Clinical Psychology Review|year=2009|volume=29|pages=560-572|doi=10.1016/j.cpr.2009.06.005|url=http://ac.els-cdn.com/S0272735809000865/1-s2.0-S0272735809000865-main.pdf?_tid=ef351ff8-f424-11e4-a3d0-00000aacb361&acdnat=1430940199_93c47057669a3730686803a28bf23120}}{{Óvirkur hlekkur|bot=InternetArchiveBot }}</ref> Gögn frá [[segulómun]] hafa sýnt fram á að þau svæði heilans sem sjá um athygli og stjórnun tilfinninga, eins og framanlega á [[framheili|framheila]] og [[mandlan]], spila lykilhlutverk í núvitund.<ref>{{cite journal|author=Frewen, P. A., Dozois, D. J. A., Neufeld, R. W. J., Lane, R. D., Densmore, M., Stevens, T. K., og Lanus, R. A.|title=Individual differences in trait mindfulness predict dorsomedial prefrontal and amygdala response during emotional imagery: An fMRI study|year=2010|volume=49|pages=479-484|doi=10.1016/j.paid.2010.05.008|url=http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886910002485}}</ref>